Thailändska är tyvärr inget man lär sig på en semester. I varje fall inte som vuxen.
De vuxna i vår familj kan säga ”hej”, ”tack” och räkna till tio. Barnen har kommit längre, vilket ibland kan vara mycket användbart: ”Pappa, han undrar om…”. Just det små och enkla fraserna ”hej”, ”tack” och ”på återseende” är viktigare än man kan tro. Använd dem generöst.
I området kring Mae Phim är de flesta ganska vana vid utlänningar i allmänhet och skandinaver i synnerhet. De flesta situationer går att lösa med en blandning av fraser, engelska och kroppsspråk.
När det krånglar till sig finns det några knep. En vanlig variant är att någon av parterna ringer någon som kan översätta. Ett annat knep är att använda Google Translate (eller motsvarande) på sin surfplatta eller smarta telefon.
Vi ser alltid till att skaffa ett lokalt telefonnummer. Billigare surf (3/4G) och nästan gratis SMS och samtal inom sällskapet. Rekommenderas varmt. Fixas lätt på flygplatsen eller hos Pattana i Ban Kram. Enligt vår erfarenhet så har alla operatörer hygglig täckning i och omkring byn. Smidigt också att kunna lämna nummer vid bokningar och annat. Thailändare ringer gärna inhemska nummer, men aldrig svenska.
Vi har DTAC som operatör. De brukar erbjuda förmånliga paketpriser. Och har en väldigt bra app där man kan se användning, fylla på kontantkortet via kort och enkelt välja paket.
Tålamod och lugn är en bra grundregel. Det hjälper inte det minsta att bli högljudd eller att ta till en hårt ton. Även om motparten uppenbarligen missförstått eller gjort fel så får ingen förlora ansiktet.